+46 (0)10 – 516 40 90 info@bravolesson.se

Del 8 av 10. Sex möjliga mål för det här läsåret och för kärnan i skolans kvalitetsarbete

Skolans systematiska kvalitetsarbete handlar bland annat om att skapa en struktur i undervisningsprocessen som över tid blir en delad kultur med normer och föreställningar – “så här gör vi”. *  **
Det handlar om saker som planering, bedömning, analys och hur undervisningen genomförs. Det senare – fokus på bättre och bättre undervisning – anser många vara kärnan i skolans kvalitetsarbete. Hattie konstaterade att de 20 viktigaste sakerna för att förbättra elevernas lärande alla handlar om hur läraren tänker och gör i klassrummet. ***

Med det som bakgrund blir följande mål möjliga för läsåret 2019/2020 – trots alla utmaningar som skolan har i vardagen:

  • Att alla skolledare fokuserar på rollen som pedagogisk ledare – rättsgaranter för undervisningens kvalitet.
  • Att vår verksamhet är organiserad så att all personal har möjlighet att delta i kollegialt lärande och besöka varandra för att tillsammans löpande förbättra undervisningen. 
  • Att kärnan i skolans kvalitetsarbete har blivit systematiskt.
  • Att utvecklingen av undervisningen vilar på evidens och vetenskaplig grund kring dimensioner av god undervisning.
  • Att vi har rutiner för introduktion av nya lärare, vikarier och obehöriga lärare. 
  • Att vår statistik visar att undervisningen under läsåret har utvecklats inom flera viktiga dimensioner av god undervisning. 

Läs mer i vår guide om bakgrunden till de här målen och om hur man implementerar systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre. I guiden kan du även läsa om vilka mål som är möjliga för nästa läsår.

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”​ ​
Helen Timperley

LADDA NER VÅR GUIDE TILL SYSTEMATIK

 

* Jarl, Blossing och Andersson. 2017. Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur & Kultur.
** Sveriges Skolledarförbund. 2019. En ledande profession – Kärnan i vårt yrkeSkolledarförbundets hemsida.
*** Hattie, John. 2009. Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London – New York: Routledge. 

 

Bättre och bättre undervisning

Lektionsräknaren. Nu börjar 100 miljoner lektioner

Nu börjar ett nytt läsår i Sveriges skolor. Nu kommer 140.000 behöriga och obehöriga lärare att åstadkomma lärande tillsammans med eleverna. Innan läsåret är slut i juni 2020 har det genomförts mer än 100 miljoner lektioner i grund- och gymnasieskolan. Vilken möjlighet!

Lektionsräknaren
Prova Lektionsräknaren och räkna ut hur stor möjligheten är på din skola eller i din kommun.

8 diskussionsfrågor
När du provar Lektionsräknaren kan du även ladda ner 8 frågor att diskutera Inför arbete med att skriva en systematisk plan för bättre och bättre undervisning.

“… 100 miljoner lektioner… Tänk om undervisningen under alla dessa lektioner systematiskt kan bli lite bättre och bättre. Vilken möjlighet!”

Lycka till med starten av det nya läsåret!

Mats Rosenkvist, BRAVOLesson/Successful Schools Sverige

 

Bättre och bättre undervisning

Rektors tal till lärarna vid läsårsstart 2019

Ett nytt läsår står för dörren. Kanske sitter du just nu och planerar. En del av det är sannolikt detaljplanering av läsårsstarten inklusive vad du ska säga till dina lärare första arbetsdagen nu i augusti.

100 miljoner lektioner
Ett nytt läsår innebär både de kända och okända utmaningar som skolor i Sverige står inför men framförallt innebär det 100 miljoner möjligheter till att göra skillnad. Det kommer nämligen att genomföras 100 miljoner lektioner (140.000 lärare – i snitt 4 lektioner per skoldag – 178 skoldagar) i den svenska grund- och gymnasieskolan under detta läsår av både behöriga och obehöriga lärare. Tänk om undervisningen under alla dessa lektioner systematiskt kan bli lite bättre och bättre. Vilken möjlighet!

Ett tal om den viktigaste frågan under det kommande läsåret
Utifrån detta har jag skrivit ihop ett utkast till rektors tal till lärarna vid läsårsstart. Talet handlar om den viktigaste frågan man bör ställa sig varje skoldag.
Det är fritt att ladda ner, kopiera, klippa, klistra och använda för alla som känner för det. Skicka gärna vidare om du tycker att det är bra.

“… 100 miljoner lektioner… Tänk om undervisningen under alla dessa lektioner systematiskt kan bli lite bättre och bättre. Vilken möjlighet!”

LADDA NER UTKAST TILL REKTORS TAL HÄR

 
Stort lycka till med läsåret! 
Mats Rosenkvist, BRAVOLesson/Successful Schools Sverige
 

Bättre och bättre undervisning

Del 7 av 10. Möt skolchef Jonas Fors med kollegor som fått nya perspektiv efter 450 lektionsobservationer på tre månader

Möt skolchef Jonas Fors med kollegor
som fått nya perspektiv efter
450 lektionsobservationer på tre månader

Det här är historien om den studiedag som hölls på alla 17 grundskolorna i Ludvika i början av vårterminen 2019. En studiedag då alla lärare diskuterade statistik från BRAVOLesson som gav både dem själva, deras rektorer och skolchef Jonas Fors en tydlig bild av hur de startar och avslutar sina lektioner.
Det är också historien om en plan för de kommande läsåren då man i Ludvika steg för steg ska nå bättre och bättre undervisning samt inlärning och hur det hänger ihop med sångaren Tommy Nilssons mest kända låt.

 

Statistik för en studiedag och reflektion tillsammans
Från oktober till slutet av januari 2019 hade man på alla 17 skolorna i Ludvika genomfört 450 observationer av lektionsstarter och lektionsslut. Med hjälp av BRAVOLesson kunde man ta fram statistik både per skola och för kommunen som helhet kring varje dimension som var med i observationsunderlagen.

Statistiken visade exempelvis att studiero råder under majoriteten av alla lektioner och att lärarna har stort fokus på att hjälpa eleverna med att förstå och komma igång med arbetsuppgifterna.

     – Vi kunde också se att ett utvecklingsområde är hur lektionerna avslutas. Vid nästan hälften av lektionerna gjorde läraren inte, eller i liten grad, en summering av vad lektionen handlat om och vid nästan 60 procent av lektionerna fick eleverna inte, eller i liten grad, möjlighet att reflektera kring sitt lärande, säger Anders Bobäck, utvecklingsledare i Ludvika kommun.

 

   – Detta blev ett underlag för diskussioner under den kommungemensamma studiedag vi hade den 15 februari. Vi såg att vi kunde förbättra både start och stopp på lektionerna, speciellt hur vi avslutar våra lektioner. På vår skola diskuterade vi fram en mall på hur vi startar upp en lektion. Vi diskuterade och gav varandra tips och idéer hur man bäst avslutar en lektion. Avslutet hjälper mig som lärare att planera nästa lektion, säger Sara Graniti, lärare på Knutsbo skola.

 

“Vi såg att vi kunde förbättra både start och stopp på lektionerna, speciellt hur vi avslutar våra lektioner.”

Sara Graniti, lärare på Knutsbo skola

 

En guide för hur man implementerar systematiskt fokus på undervisningen
Under höstterminen 2018 började man i Ludvika att arbeta utifrån en ny specifik plan som
fokuserar på att utveckla undervisningen på alla skolor. Planen är en del av att man just nu håller på med ett arbete för att lyfta Ludvika kommuns struktur för systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Man har hämtat inspiration och stöd från Successful Schools och deras handbok Modellen.

Ludvika blev bland de första att få ta del av en helt ny guide från Successful Schools och BRAVOLesson. En guide för att skriva en plan för systematisk utveckling av undervisningen steg för steg.

     – Guiden skyndade på vår process och hjälpte till att förvandla våra idéer till en konkret, tydlig och systematisk plan. Helt plötsligt hade vi ett verktyg som gav oss mod att gå vidare från teoristadiet, säger Anders Bobäck, utvecklingsledare i Ludvika kommun.

 

 

“Guiden skyndade på vår process och hjälpte till att förvandla våra idéer till en konkret, tydlig och systematisk plan. Helt plötsligt hade vi ett verktyg som gav oss mod att gå vidare från teoristadiet.”

Anders Bobäck, utvecklingsledare, Ludvika kommun

 

Kärnan i skolans systematiska kvalitetsarbete
Under början av höstterminen 2019 skrev man klart Ludvikas egen plan. Den handlar om hur man konkret i olika steg ska förbättra undervisningen och inlärningen på alla skolor. Planen har flera delmål och har som övergripande mål: “en kollegial kultur där det är naturligt för lärare att studera sin och andras undervisning för att utveckla elevernas lärande tillsammans”. Planens namn blev Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här.

     – Det var när vi  satt och arbetade med vår plan som Tommy Nilssons gamla låt plötsligt började ringa i mitt huvud. Att öppna dörren för sin kollega eller kollegor är ju precis vad det handlar om. Att ta hjälp och ge hjälp för att tillsammans utveckla undervisningen och bygga en lärandekultur, berättar Anders Bobäck, utvecklingsledare.

 

“Det var när vi  satt och arbetade med vår plan som Tommy Nilssons gamla låt plötsligt började ringa i mitt huvud. Att öppna dörren för sin kollega eller kollegor är ju precis vad det handlar om.” 

Anders Bobäck, utvecklingsledare, Ludvika kommun

 

Fokus på en sak åt gången i alla klassrum
Det första steget i planen innebär att enbart fokusera på starten och slutet av lektioner utan koppling till person/lärare. Det handlar om att rektorerna ska genomföra korta observationer – 10 minuter vid lektionsstart och 10-15 minuter vid lektionsslut för att till att börja med få en gemensam bild av hur undervisningen ser ut avseende detta. Något som tar förhållandevis lite tid i anspråk men som kan ha stor påverkan på undervisningens kvalitet och lärandet. Ett av råden i guiden för bättre och bättre undervisning är att inte starta i ”110 km i timmen” utan att börja med något som tar rimligt med tid men har stor påverkan på lärandet. Efter det kan man prioritera och hitta formerna för att arbetet med att titta på och reflektera kring undervisningen hinns med på en hanterbar nivå i skolvardagen.

I oktober 2018 fick alla rektorer en introduktionsutbildning i BRAVOLesson, det verktyg man har valt för det systematiska arbetet för bättre och bättre undervisning. Det blev startskottet och alla rektorer fick som högst prioriterade arbetsuppgift att genomföra start-och-slut-av-lektionobservationer för alla lärare.

Förankring på både rektors- och lärarnivå
Alla lärare hade både sett och fått möjlighet att ge input till de observationsunderlag som skulle användas (ta en titt på observationsunderlaget i BRAVOLessons bibliotek på webben – se exempel 1.11).

     – Beslutet om att börja med att titta på något som tar förhållandevis lite tid var en gemensam prioritering i rektorsgruppen. Med statistiken från BRAVOLesson har jag haft underlag för att diskutera med både de rektorer som kom igång med sina observationer och med de som av olika anledningar hade utmaningar som bromsade dem från att komma igång. Med BRAVOLesson vet jag om det arbete vi har prioriterat verkligen blir genomfört på varje skola, säger Skolchef Jonas Fors.

 

“Med BRAVOLesson vet jag om det arbete vi har prioriterat verkligen blir genomfört på varje skola”

Jonas Fors, skolchef, Ludvika kommun

     – Jag tycker att det har fungerat bra att använda BRAVOLesson vid besöken i klassrummen. Rent praktiskt är det smidigt att använda ett digitalt verktyg i samband med lektionsbesöken. Jag följer lektionen och klickar snabbt i de områdena som ligger till grund för min observation. Jag kan även skriva in egna kommentarer, säger Agneta Carlsson-Byström, rektor på Kyrkskolan 7-9

 

“Jag följer lektionen och klickar snabbt i de områdena som ligger till grund för min observation.”

Agneta Carlsson-Byström, rektor på Kyrkskolan 7-9

Nu går arbetet vidare i Ludvika. De kommande stegen handlar om bland annat om:
– Mer fokus på lektionsstart/-slut och individuell feedback till varje lärare.
– Bygga förtroende för ett öppet klimat där lärare känner för att ge och ta i samtal och reflektion kring varandras och sin egen undervisning.
– Fokus på ledarskapet i klassrummet – en dimension som har stor påverkan på kvaliteten i undervisningen och lärandet.

     – Detta är en mycket viktig del för vår vision och arbetet för att Ludvika ska bli en av de 25 procent bästa skolkommunerna 2020, säger Jonas Fors

Nu går arbetet vidare i Ludvika… Fokus på ledarskapet i klassrummet – en dimension som har stor påverkan på kvaliteten i undervisningen och lärandet.

 

På skolorna i Ludvika har man en skollicens
På varje skola finns dessa observationsunderlag inlagda för användning i BRAVOLesson. Dessutom har man valt modulen BRAVOLesson Analys för statistik på kommunnivå.

 

Relaterade nyheter

Läsårssummering

När semestern nu står för dörren så summerar vi ett spännande och intensivt andra läsår sedan BRAVOLesson lanserades i augusti 2017. Tillsammans med kunder och samarbetspartners har vi kommit till...

read more

Skriv er plan för bättre och bättre undervisning

Vi ser ett mönster. De som skriver en tydlig plan och är transparenta kring den för hela organisationen kommer igång med systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning. De som inte skriver en plan gör det ofta inte. Vi erbjuder följande som stöd för att skapa en egen plan: 


Workshop med er rektors-/ledningsgrupp. Halvdag.
Workshop för att börja skriva er plan för att komma igång med systematiskt arbete – både kollegialt lärande och pedagogiskt ledarskap – för att undervisningen ska bli bättre och bättre. Mål med denna workshop:
A. Ökad samsyn i rektorsgruppen
B. Delaktighet i er plan för att detta ska hända i vardagen
C. Färdigt första utkast till er plan  
Pris: 9.500 kr, exkl. moms, resa och eventuell logi.

Ring oss på 010-516 40 90 för att boka en workshop 

Bättre och bättre undervisning

Del 5 av 10. Tänk så här och utveckla undervisningen i alla klassrum på er skola kring saker som gör skillnad

BRAVOLessons blogg vecka 17 
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback!
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete.

 

Tidigare undersökningar via Lärarnas Riksförbund Lärarpanel * och Novus ** pekar på att majoriteten av landets lärare inte får feedback på det de älskar – att undervisa.
Del 5 handlar om två saker, dels om hur Skolinspektionens observationsschema används samt ett alternativt “tänk” som leder till förbättringar som påverkar elevernas inlärning i alla klassrum redan från och med första terminen. 

Det absolut vanligaste underlaget för lektionsobservationer som används i svenska skolor är det som Skolinspektionen har tagit fram. Deras observationsschema utgår från forskning om vad som är bra undervisning och handlar om allmändidaktiska kvaliteter.

Många tänker och gör så här
Många uppfattar Skolinspektionens observationsschema som mycket omfattande. Det leder till att de som använder det ofta gör noteringar i observationsschemat kring vissa delar individuellt för en lärare, kring andra delar individuellt för nästa lärare och delvis andra delar individuellt för en tredje lärare. Se illustrationen – förstora den här.

Man kan också tänka och göra på ett annat sätt – mer systematiskt
Detta tillvägagångssätt bygger på följande förutsättningar och ambitioner:

  • Kollegialt lärande är målet men samtidigt är rektor enligt Skollagen juridiskt ansvarig för att undervisningen håller hög kvalitet på hela skolan.
  • Om feedback till lärare är ett eftersatt område låt oss då börja med det som kan göra stor skillnad på kort tid.
  • Just nu råder det lärarbrist i Sverige. Då finns det en extra anledning att säkerställa att några av de viktigaste delarna i undervisningen fungerar väl.

“Nu ska alla lärare på vår skola/i vår kommun tillsammans bli riktigt skickliga på några av de viktigaste dimensionerna av god undervisning som stöd för elevernas inlärning. Vi kommer att fokusera på en dimension i taget.”

Tänker man så här kan man ta fram en plan och olika observationsunderlag för hur man under ett par läsår tar en dimension i taget. Alla observationer under en termin har ett specifikt fokus och ett annat fokus påföljande termin – för att sedan mer och mer gå över till individuell feedback.

Tänkbara områden att börja med steg för steg – en dimension i taget:

  • Undervisningens struktur – starten av lektionen och slutet av lektionen.
  • Lärarnas ledarskap i klassrummet. Utan ledarskapet får det som benämns “lärarskapet” och inlärningen inte något utrymme. 
  • Lärarnas teknik för att ställa frågor till eleverna.
  • Lärarnas formativa förhållingssätt i klassrummet.

I vårt öppna bibliotek med olika underlag för lektionsobservationer hittar du exempel på underlag för alla dessa fyra områden. Underlag som går att välja och använda i BRAVOLesson.

Det är bland annat om hur ni kan skriva en plan för detta som du kan läsa om i vår Guide för att implementera systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre

Ladda ner vår guide.
Boka en 30-minuters demo.


*    Skolledaren/Lärarnas Riksförbunds lärarpanel. Den osynlige rektorn. 2017
**  Successful Schools Swedens/BRAVOLessons undersökning via  Novus. Konstruktiv feedback kring undervisning. 2016

Bättre och bättre undervisning

Del 4 av 10. Så här löser skolor och kommuner den första och största utmaningen

BRAVOLessons blogg vecka 13                                                                                       
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback!
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete. 

 

Förstora bilden – klicka här

 

Nu är det dags för del 4 i vår serie  

om totalt 10 delar – systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning. 

Vissa skolor och kommuner kommer igång och arbetar med det och andra gör det inte. Vi har tidigare beskrivet att feedback till lärare inte enbart handlar om systematik utan också om att arbeta och utvecklas tillsammans – att bli sedd och känna ökad arbetsglädje. För att nå dit ser vi ett mönster; det handlar om systematik och en konkret plan.
De som kommer igång börjar med att skapa en plan och vara transparenta med både Vad som ska göras och Hur. De delar ut ansvar, sätter mål och följer upp. Inget är nytt under solen.

I vår förra blogg tog vi upp de 4 + 2 utmaningarna för att nå systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning. Den första utmaningen handlar om prioritering – att prioritera, att frigöra och att använda tid för arbete med det som forskning visat är ett av de viktigaste karaktärsdragen för framgångsrik skola. ***

 

“Alla skolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete men få skolor har en konkret plan för bättre och bättre undervisning.”

 

Ladda ner ett exempel
I vår guide finns det ett exempel på en plan som hjälper er att tackla de 4 + 2 utmaningarna för systematisk feedback till lärare – för reflektion kring den egna undervisningen. Planen utgår ifrån rektors juridiska ansvar för kvaliteten på undervisningen men har samtidigt som mål att man steg för steg ska nå kollegialt lärande på riktigt – att det blir naturligt att lärare ger och tar emot feedback för att systematiskt utveckla undervisningen tillsammans. Ladda ner den med knappen nedan.

PS. Vi vet att vi har använt ordet “systematiskt” sju gånger i den här bloggen. Sorry!… men det är just det som är grejen.


***  Höög och Johansson. 2014. Framgångsrika skolor – mer om struktur, kultur, ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

*** Jarl, Blossing och Andersson. 2017. Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur & Kultur.


 

LADDA NER VÅR GUIDE FÖR ATT IMPLEMENTERA SYSTEMATIK

BOKA DIG FÖR NÅGOT AV VÅRA SEMINARIER UNDER SETT

 

Bättre och bättre undervisning

Del 3 av 10. De fyra + två utmaningarna för att nå systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning

BRAVOLessons blogg vecka 9. 
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback! 
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete. 

Hej! Här kommer del tre i vår serie om totalt tio delar.

När vi lät Novus ställa frågor till lärare i både grundskolan och gymnasieskolan visade sammanställningen att läraryrket fortfarande är ett ensamyrke. *** Bara var tionde svensk lärare fick feedback på sin undervisning av rektor, förstelärare, kollega eller handledare. Detta innebär två saker:
– En fantastisk möjlighet för skolan!  
– Att det finns de som jobbar systematiskt med fokus på 
  undervisningen och feedback till lärare. 
Då blir frågorna hur tänker de och hur gör de?

Dessa frågor ville vi få svar på när vi tillsammans med Framtidens lärande arrangerade konferensen Nu öppnar vi klassrumsdörrarna i början av 2018. Då delade forskare, experter, erfarna skolledare och lärare med sig av sina erfarenheter. När vi sammanställde det tillsammans med annat som forskning visar är viktigt kom vi fram till följande:

De fyra + två utmaningarna för att implementera 
systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre

  1. Tid och prioriteringar
  2. Tillit och förtroende
  3. Evidensbaserad systematik (det vill säga lämna subjektivt tyckande)
  4. Kvaliteten på den feedback som ges

Dessutom måste man ha/kunna:

  1. Koll och vara säker på att överenskommet arbete blir genomfört
  2. Mäta och se att/var utveckling sker (inte bara “det känns som…”)

Detta är viktigt om utvecklingen både ska bli systematisk och kollegialt för att engagera alla medarbetare. De enskilda och isolerade erfarenheterna har begränsad effekt som bland annat Fullan och Hargreaves har konstaterat. *** ***

Vår guide hjälper er att tackla de fyra + två utmaningarna för systematisk feedback till lärare för reflektion och utveckling. Ladda ner den med knappen nedan.

*** Successful Schools Swedens/BRAVOLessons undersökning via Novus. Konstruktiv feedback kring undervisning. 2016
*** *** Hargreaves & Fullan, Professionellt kapitel: att utveckla undervisningen i alla skolor, 2013


PS. Apropå prioritering. Titta gärna på den här videon och håll utkik mot slutet efter hur man kan tänka kring prioritering.

Ladda ner vår guide för att implementera systematik

Bättre och bättre undervisning

Del 2 av 10. How to make a good teacher?

BRAVOLessons blogg vecka 7 
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback!
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete.

 

Hej och välkommen till
fortsättningen av vår serie om
systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning!

Ledarartikeln i tidningen The Economist, juni 2016, har rubriken How to make a good teacher? En global utmaning där många nationer ökar sina investeringar i allmän utbildning samtidigt som elevresultaten inte alltid följer med. 
Artikeln beskriver läraryrket som en konst och ett vackert hantverk. Artikeln ger samtidigt exempel på hur yrket nu håller på att utvecklas i många länder genom bland annat mer systematik och genom feedback till lärare. Basen för utvecklingen är forskning samt ambitionen att hela tiden utvecklas och bli bättre och bättre.

Frågan är viktig eftersom forskning har visat att de tio procent av lärarna som i sin undervisning skapar mest inlärning genererar ett och ett halvt läsårs inlärning per läsår. De tio procent av lärarna som skapar minst inlärning skapar bara ett halvt läsårs inlärning per läsår. 1)

“De tio procent av lärarna som skapar minst inlärning skapar bara ett halvt års inlärning per läsår.”

Artikeln beskriver också att det är få professionella yrkesutövare som får så lite feedback på sin verksamhet som lärare. Med andra ord andra branscher har mycket mer fokus på kvaliteten i “produktionen” än skolan.

“Det är få professionella yrkesutövare som får så lite feedback på sin verksamhet som lärare.”

Vi kommer från en skolkultur där klassrumsdörren har varit stängd. Lektionsobservationer, kollegialt lärande och feedback till och mellan lärare har inte varit en naturlig och systematisk del av skolans vardag, praktik och kvalitetsarbete.

Enligt en undersökning som vi lät göra med hjälp av Novus läsåret 2016/2017 fick enbart 11 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan feedback på sin undervisning. Detta innebär att idag är kärnan i skolans kvalitetsarbete det som är minst systematiskt.

Det finns all anledning att läsa texterna i The Economist oavsett om man är lärare, rektor, förvaltningschef, skolpolitiker, förälder eller elev. I artiklarna – för de är två – hittar alla perspektiv för att lyfta både skoldebatten, skolutvecklingen och undervisningen i Sverige.

PS. Vill du läsa artiklarna från The Economist? Här hittar du ledarartikeln och här hittar du huvudartikeln.

Ladda ner vår Guide för att implementera systematiskt arbete för bättre och bättre undervisning

1) Hanushek, Eric. The economic value of higher teacher quality.  Economics of Education Review 30 (2011): 467 

 

 

Bättre och bättre undervisning

Del 1 av 10. Vad innebär egentligen systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning

BRAVOLessons blogg vecka 5.  
Alla elever är värda fantastisk undervisning och 
alla lärare är värda konstruktiv feedback! 
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete. 

 

Hej och välkommen till vår serie i tio delar!

Inte bättre – utan bättre och bättre. Serien handlar om innehållet i vår Guide för att implementera systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre. Utgångspunkten är inte att något är dåligt. Istället handlar det om en ambition: att arbeta tillsammans för att kärnan i verksamheten ska utvecklas systematiskt, att lärare ska bli både uppmärksammade och utmanade, att förbättra elevresultaten samt att öka arbetsglädjen. Allt hänger ihop. 

Till att börja med är det viktigt att fundera över: Varför ska vi göra detta? Då är följande frågor bra att diskutera, att successivt komma fram till svar på och göra tydliga för alla i organisationen.

  1. Vad är vårt uppdrag?
  2. Vad och när lär sig våra elever under en lektion? Hur vet vi det? Hur vet vi att inlärning sker?
  3. Vad är det för kvaliteter i undervisningen som är viktiga?
  4. Vilka av dessa kvaliteter fokuserar vi på till att börja med?
  5. Är vi överens om vad som är kvalitet för dessa kvaliteter?
  6. Vad tittar vi efter när vi besöker ett klassrum/en lektion – vad diskuterar vi under samtalet efteråt?
  7. Hur vet vi att det systematiska arbete som vi planerar/planerat att genomföra verkligen blir gjort?
  8. Hur ser vi och hur mäter vi att vi gör framsteg?

Vi hoppas att du kommer att hänga med under vår serie! Den kommer att pågå fram till sommaren 2019 med ungefär en del varannan vecka. Nedan kan du se innehållet i de närmast kommande delarna.

VÄLKOMMEN!

Hälsar vi på BRAVOLesson

LADDA NER VÅR GUIDE FÖR SYSTEMATIK – GRATIS

LADDA NER FRÅGORNA

 

Kommande delar i vår serie
om systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning

  • Del 1 av 10 
    Åtta frågor att diskutera innan ni sätter igång
  • Del 2  
    How to make a good teacher?
  • Del 3  
    De fyra utmaningarna för att nå systematiskt fokus på undervisningen
  • Del 4
    Tillit och förtroende
  • Del 5
    Lyft undervisningen systematiskt över hela linjen

 

 

Bättre och bättre undervisning

Del 2 av 3. Jämför ert kvalitetsarbete med Ludvikas – Konkret plan för att systematiskt utveckla undervisningen

BRAVOLessons veckobrev 50 om bättre och bättre undervisning. 

Under tre veckor handlar vårt veckobrev om fokus på undervisningen i Ludvika kommun.

I förra veckans nyhetsbrev beskrev vi hur fokus på undervisningen är en del av deras arbete med att lyfta strukturen för systematiskt kvalitetsarbete och resultatstyrning. Vi gav tillgång till en pdf med Ludvikas interninformation om hur det arbetet fortlöper.

En del av interninformationen handlade kort om den plan man har tagit fram och som man nu har börjat arbeta efter. En plan som man döpt efter Tommy Nilssons låt Öppna din dörr och säga att du vill ha mig här.

Målet är att inom fyra terminer “bygga en kollegial kultur där det är naturligt för lärare att studera sin och andras undervisning för att utveckla elevernas lärande”. Planen där rektorerna tar ledningen beskriver hur man tänker och gör:

  • Termin 1 – Fokus på lektionsstart och lektionsslut
  • Termin 2 – ​Systematiska observationer och didaktiska samtal påbörjas
  • Termin 3 – Lärare börjar öppna sina klassrum för att få feedback av och samtala med varandra
  • Termin 4 – Kollegialt lärande – ​lärare​ ​observerar, reflekterar och samtalar systematiskt tillsammans

Klicka på länken nedan för att ladda ner och ta del av Ludvikas plan. Du kan också ladda ner BRAVOLessons guide som har inspirerat arbetet i Ludvika.

I nästa veckobrev från oss får du ta del av deras observationsunderlag för fokus på lektionsstart och lektionsslut.

Ladda ner Ludvikas plan

Ladda ner BRAVOLessons guide

Lyssna på Tommy Nilsson – Öppna din dörr…

 

 

Bättre och bättre undervisning

Del 1 av 3. Jämför ert kvalitetsarbete med Ludvikas – systematiskt fokus på undervisningen

BRAVOLessons veckobrev 49 om bättre och bättre undervisning

Den här och de kommande två veckorna handlar vårt veckobrev om fokus på undervisningen i Ludvika kommun.

Klicka på länken nedan för att se hur undervisningen är en del av helheten när man nu vidareutvecklar det systematiska kvalitetsarbetet på alla skolorna i Ludvika. Då laddar du ner en pdf med deras Interninformation – Delrapport 1. Den gick ut till all skolpersonal vid läsårsstart. Inom kort är det dags för Delrapport 2.

I Ludvika arbetar förvaltningen och rektorerna sedan i februari tillsammans med representanter för lärarna, lärarförbunden samt politikerna. Dessutom är alla lärare inblandade. Lärarna kan kommentera och ge input till arbetet med att utveckla hela strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyrningen.
Ludvika tar stöd i det som många andra kommuner också använder – Modellen. Det innebär: vetenskaplig grund, nyckeltal och mål, skolans och lärarnas rutiner m.m – se helheten när du klickar och laddar ner.

Ludvika lyfter sin struktur för att organisera verksamheten med ännu större fokus på det som ska levereras – elevernas inlärning och kursplanerna i alla ämnen. Den del som handlar konkret om undervisningen är inramad med blått när du laddar ner deras interninformation.

I nästa veckobrev från oss får du ta del av deras konkreta plan för lektionsobservationer och kollegialt lärande under fyra terminer. Planen har de döpt till Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här.

Ladda ner Ludvikas interninformation här.

 

 

Bättre och bättre undervisning

Nytt samarbete: Så här bygger ni förtroende för feedback till lärare – John Steinbergs co-coaching program

Vi kommer från en kultur där klassrumsdörren generellt har varit stängd på svenska skolor. Enligt en undersökning av Novus läsåret 2016/2017 så fick enbart 11 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan feedback på sin undervisning.

Lektionsobservationer, kollegialt lärande och feedback till och mellan lärare har inte varit en naturlig och systematisk del av skolans vardag. Det kan beskrivas som det minst systematiska i det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån detta finns det både bland lärare och skolledare känslor i form av osäkerhet och nervositet kring varför och hur detta arbete ska bedrivas.

De som har lång erfarenhet av arbete kring feedback till lärare betonar hur avgörande tillit och förtroende är för att feedback ska nå fram till/tas emot av den det berör. Förtroende är något som byggs upp över tid och bygger på att något är givande och förutsägbart för olika parter i en relation.

Författaren och föreläsaren John Steinberg är en av experterna som betonar vikten av tillit och förtroende. Han har skrivit flera böcker med fokus på bättre och bättre undervisning, bland annat Hitta lärarnas guldstunder. Han har dessutom tagit fram ett material och observationsunderlag som han kallar för ett co-coaching program lärare emellan. Det är utformat för att utveckla vanan kring att ge och ta emot feedback mellan lärare – för att bygga förtroende och tillit.

Paket med 5 ex av boken och observationsunderlaget i BRAVOLesson
BRAVOLesson inleder nu ett samarbete med John Steinberg och erbjuder ett paket med observationsunderlaget för co-coaching i kombination med fem ex av boken Hitta lärarnas guldstunder. Observationsunderlaget kan användas inne i BRAVOLesson.

Klicka här för att se på ett smakprov av underlaget

 

Våra kommande information om bättre och bättre undervisning
  • Guide till hur man på fyra terminer implementerar lektionsobservationer och kollegialt lärande på riktigt
  • Den mest outnyttjade möjligheten – Del 1 – häng med på resan mot bättre och bättre undervisning
  • Den mest outnyttjade möjligheten – Del 2 – häng med på resan mot bättre och bättre undervisning

Bättre och bättre undervisning

Nytt samarbete: Så sätter ni fokus på ledarskapet i klassrummet – Marcus Samuelsson bok och nya observationsmall

Det är ingen tillfällighet att vissa lärare lyckas leda sin undervisning så att deras elever lär sig och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Forskning visar att det är resultatet av dessa lärares omsorgsfulla planering, organisering och genomförande av undervisningen – deras klassrumsledarskap.

Marcus Samuelson, leg. lärare i slöjd och docent i pedagogik vid Högskolan Väst, har forskat kring ledarskapet i klassrummet. Han har nyligen givit ut Lärandets ordning och reda, en bok med handfasta råd för klassrumsledare. För det finns alltid en ledare i klassrummet, om inte läraren är det någon annan som tar över den rollen, enligt Marcus.

Nytt evidensbaserat observationsunderlag
Nu släpper Marcus och BRAVOLesson ett nytt evidensbaserat underlag för lektionsobservationer och feedback till lärare. Ett verktyg som hjälper till att utveckla undervisningen genom att sätta fingret på de dimensioner som karaktäriserar ett fungerande klassrumsledarskap.

Paket med tre exemplar av boken och
observationsunderlaget i BRAVOLesson

BRAVOLesson inleder nu ett samarbete med Marcus Samuelsson och erbjuder ett paket med observationsunderlaget i kombination med tre ex av boken Lärandets ordning och reda. 
Observationsunderlaget kan då användas inne i BRAVOLesson.

Titta på ett smakprov av underlaget

 

Våra kommande informationstillfällen
om bättre och bättre undervisning

  • Så här bygger ni förtroende för feedback till lärare – John Steibergs co-coaching program
  • Guide till hur man på fyra terminer implementerar lektionsobservationer och kollegialt lärande på riktigt
  • Den mest outnyttjade möjligheten – Del 1 – häng med på resan mot bättre och bättre undervisning
  • Den mest outnyttjade möjligheten – Del 2 – häng med på resan mot bättre och bättre undervisning

Bättre och bättre undervisning

Konferensen “Nu öppnar vi klassrumsdörrarna!” – dokumentation och intervjuer

26 april 2018 på Musikaliska i Stockholm

Konferensen Framtidens lärande  – Nu öppnar vi klassrumsdörrarna! arrangerades av Stiftelsen DIU och BravoLesson

Välkomna!
Peter Becker, Stiftelsen DIU och Mats Rosenkvist, BravoLesson. Moderator Stig Roland Rask

Tillit till yrkeskunnande – Intern insyn grundskola som verktyg för skolutveckling på vetenskaplig grund
Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg, Kathrin Hansson, sakkunnig och Jenny Linde, rektor på Harvestadsskolan, Linköpings kommun
Presentationsbilder
Videointervju

Using Quality Feedback to Help Teachers Reflect
Dr. Howard Pitler, Founding Partner – Instructional Excellence Partners, LLC, USA
Presentationsbilder
Videointervju

Varför denna konferens?
Peter Becker, Stiftelsen DIU och Mats Rosenkvist, BravoLesson
Presentationsbilder

Varför är professionsutvecklingen avgörande för skolan? Hur får vi detta att hända i skolvardagen?
Panelsamtal med:
• Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
• Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
• Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
• Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

Videointervju med Johanna Jaara Åstrand
Videointervju med Åsa Fahlén
Videointervju med Matz Nilsson

Reflektion – samtal med grannen
Vad tänker du kring det du hört hittills? Vad är applicerbart i din verksamhet?

Dokumentation och reflektion
Per Dahlbeck, pedagogiska utvecklingsteamet Malmö kommun
Videointervju

Vad menar vi med undervisningskvalitet? Har vi samma bild av vad som är kvalitet inom lärarkåren på skolan?
John Steinberg, föreläsare och författare
Presentationsbilder

Två lektionsobservationer per vecka – varje rektors uppdrag i Filipstad
Gun Palmqvist, rektor, Ferlinskolan, Filipstad
Presentationsbilder
Videointervju

Mikrobesök med makroeffekt
Mats Strandler, rektor, Eklidens skola, Nacka
Presentationsbilder
Videointervju

Ledarskapet i klassrummet – lärandets ordning och reda
Marcus Samuelsson, leg. lärare i slöjd, docent i pedagogik, Högskolan Väst
Presentationsbilder
Videointervju

Praktiken, praktiknära forskning och nationell infrastruktur för professionsutveckling
Panelsamtal med:
• Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik och dekan för fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet,
• Björn Åstrand, lektor i pedagogik vid Umeå universitet och regeringens särskilda utredare ”Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner”
• Per-Arne Andersson, direktör, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad SKL
• Helena Sagar, Lektor/leg lärare NO&Tk, Kullaviksskolan, Kungsbacka Kommun. Fil Dr Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning.

Challenge the Gap – Unlock Potential
Professor Sir George Berwick, Challenge Partners, London
Presentationsbilder

Vad händer nu och avslutning
Mingel och samtal    

Kontaktpersoner
Peter Becker, stiftelsen DIU, e-post: peter.becker@diu.se, mobil 070-710 4453
Mats Rosenkvist, BravoLesson, e-post: mats@successfulschools.se, mobil 070-957 47 80

Bättre och bättre undervisning

Om magiskt bra undervisning – att ta med sig in i 2018. Missa inte den här videon!

Vi tror på bättre och bättre undervisning under 2018.

Se videon och lyssna på ett mycket inspirerande anförande av den före detta läraren Christopher Emdin. Han menar att det till och med går att träna sig till att undervisa på ett magiskt, inspirerande och engagerande sätt.

Klicka här så kommer du till videon.

Vi på BRAVOLesson önskar alla en Magisk och God Jul samt ett Inspirerande Nytt Utbildningsår!

 

Bättre och bättre undervisning

Intressant prioritering i slutet av den här videon! Kan rektorer prioritera så?

Lektionsobservationer i Filipstad sedan 2010. Titta på den här videon – klicka på bilden ovan – och få både rektorns och läraren Kajsa Krigströms perspektiv.

Kolla speciellt på slutet av videon där Gun Palmqvist, rektor på Ferlinskolan, berättar om vad och hur hon som pedagogisk ledare prioriterar. Kan alla rektorer prioritera på samma sätt?

Om du kan och vill det så är BRAVOLesson ett enkelt verktyg som fungerar som en ledstång för dina lektionsobservationer och kollegialt lärande bland personalen på din skola.

Nota bene! En undersökning av Novus läsåret 2016/2017 pekar på att 11 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan får feedback på sin undervisning.

Bättre och bättre undervisning

God undervisning – Länkar för inspiration och diskussion

Här har vi samlat ett antal länkar med både inspirerande och tänkvärt materiel kring god undervisning och hur den kan bli ännu bättre.

Diskutera och dela med kollegor och andra som du känner.

Systematik kring lektionsobservationer och kollegialt lärande är den mest outnyttjade möjligheten till att förbättra elevernas resultat på kort sikt.

  • Infographic om “Fokus på det som lärare älskar – att undervisa”. Klicka här
  • Artiklar om ”How to make a good teacher”, The Economist. Klicka här
  • Video om lektionsobservationer i Filipstad sedan 2010. Klicka här
  • Video om ”Så blir du en skicklig ledare i klassrummet”. Klicka här
  • Video om “Helen Timperley om ”professionellt lärande”. Klicka här
  • Video om video för lektionsobservationer – projektet ”Best Foot Forward”, Harvard Graduate School of Education. Klicka här
  • Video om hur man skapar ”magisk” undervisning. Klicka här
  • Video om förändringsarbete. “Jeanette om journaler på nätet”. Klicka här
  • BRAVOLesson Klicka här
  • BRAVOLessons gratis-bibliotek med olika mallar för lektionsobservationer. Klicka här
  • Video om BRAVOLesson. Klicka här

”Att vara lärare är ett otroligt komplext och vackert hantverk.”
Jamey Verrilli, Relay Graduate School of Education

Vi kommer att uppdatera detta set med länkar. Detta är version 171119.

Bättre och bättre undervisning

Flödesschema för fokus på bättre och bättre undervisning

Det går att förbättra både undervisningen och elevernas resultat! Undervisningen kan bli bättre och bättre och bättre… Fokus på vad som verkligen händer i klassrummen är enligt bland annat Höög & Johanssons forskning ett av karaktärsdragen för framgångsrika skolor.

Både vår undersökning via Novus och Skolvärldens dito pekar på att det är en liten del av Sveriges lärare som får feedback på det som de älskar – att undervisa.

Systematik kring lektionsobservationer, kollegialt lärande och feedback är en nästan outnyttjad möjlighet till att lyfta elevernas resultat i Sverige.

Det finns ingen anledning att vänta. Börja NU och skörda inom kort. Det har andra redan gjort. Lektionsobservationer, kollegialt lärande och feedback är viktigare än någonsin med många obehöriga lärare i Sveriges klassrum.

Ladda hem vårt flödesschema för fokus på bättre och bättre undervisning. Dela det med andra och diskutera.

Bättre och bättre undervisning

Pressinformation: Endast elva procent av lärarna får feedback på sin undervisning

Novus

Enbart 35 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan har haft besök i sitt klassrum någon gång de två senaste terminerna – av rektor, förstelärare eller kollega. I många fall leder inte besöken till att lärarna får någon organiserad feedback eftersom enbart totalt 11 procent av alla lärarna uppger att de får det. Det innebär samtidigt en nästan outnyttjad möjlighet för att lyfta resultaten i Sveriges skolor.
Detta visar en undersökning av Novus på uppdrag av BRAVOLesson.

Pressinfo – Lärarna får inte möjlighet att utvecklas 171030

Novus diagramrapport – Lärare om feedback

Bättre och bättre undervisning