Så gick Londons skolor från landets sämsta till de som presterar bäst

I början av 2000-talet hade Londons skolor elevresultat som placerade dem i botten av rankingen över Englands skolor. Mindre än tio år senare var de uppe i toppen av rankingen. De tog sig dit genom att man hela vägen från förvaltningsnivå satte fokus på undervisningens kvalitet och lärande i varje klassrum. Efter det har Londons skolor befäst sin roll med ännu bättre elevresultat.

År 2002 var 21 procent av skolorna i London granskade och bedömdes vara ”underperforming schools” med låga elevresultat. Samtidigt var andelen ”oustanding schools” med höga elevresultat i huvudstaden enbart 15 procent. 2010 var de siffrorna omvända 2 procent underperforming och 27 procent outstanding. 2015 var förhållandet 2 procent och 37 procent.

Elevresultaten sviktar – då får vi titta närmare på undervisningen
Vi vet vilken mångkulturell stad London är och utifrån vår situation i Sverige idag så förstår vi alla den dimensionen av de utmaningar som Londons skolor hade och har. Istället för att fokusera på det så valde man att betrakta situationen så här: elevresultaten som skolorna åstadkommer sviktar – då får vi titta närmare på undervisningens kvalitet för lärande. 

Lektionsobservationer i alla klassrum
Ett av de första stegen 2003 var att börja med alla de skolor som hade konstaterats vara ”underperforming” – 40 skolor. På dessa skolor genomfördes systematiska lektionsobservationer i alla klassrum med samma underlag för observationerna. Med andra ord enhetliga referenspunkter på vetenskaplig grund. Utifrån resultaten från observationerna tränades de lärare som man konstaterade genomföra sin undervisning väl till att ge stöd till de lärare som man konstaterade behöva ytterligare kompetensutveckling för att utveckla viktiga förmågor. Detta stöd gavs i form av en 10-veckors intensivkurs.

Kollaborativa rektorsgrupper
En annan åtgärd vara att skapa många mindre grupper med rektorer. I varje grupp ingick både rektorer från underperforming och outstanding schools. Tillsammans utbytte de erfarenheter och utmanade varandra till att utveckla sina skolor med specifikt fokus på undervisningens kvalitet och coachning av lärare. ***

Konkret och systematiskt i Sverige – två exempel
Fler och fler sätter konkret och systematiskt fokus på undervisningens kvalitet även i Sverige. Klicka på länkarna nedan för att läsa om två exempel.

Källa: OLEVI International

Konkret och systematiskt på Kunskapsgymnasierna

Konkret och systematiskt i Ludvika kommun

100 miljoner lektioner per läsår i Sverige

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Nu kan 6,9 miljoner lektioner på Stockholms kommunala skolor systematiskt bli ännu bättre

Det genomförs mer än 6,9 miljoner lektioner varje läsår i Stockholms kommunala skolor. Nu är det möjligt för alla Stockholms rektorer och lärare att ännu mer systematiskt sätta fokus på att utveckla undervisningens kvalitet.
BRAVOLesson har skrivit avtal med Stockholms Stad och Atea vilket gör tjänsten till en valbar del av Digitala Lärresurser – Programbanken Stockholm.

LÄS PRESSINFORMATION

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Lektionsobservationer hos minst 7 av 10 lärare per skola under vecka 41

Del 1 
Kunskapsgymnasiernas systematiska fokus på undervisningen

Kunskapsgymnasierna har fokus på kärnan i skolans kvalitetsarbete.
Rektor och biträdande rektor kommer att genomföra observationer nu under vecka 41 samt under vecka 17 på vårterminen. Minst 7 av 10 lärare ska hinna observeras på respektive skola under de veckorna. Resultatet från observation 1 kommer att analyseras med hjälp av BRAVOLesson. Styrkor och utvecklingsområden kommer att definieras och användas i arbetet med skolornas systematiska undervisningsutveckling, samt sättas i relation till aktiviteterna i skolornas kvalitetsplaner.

Resultatet från observation 2 under vårterminen kommer sedan att användas för att se för vilka delar av undervisningen som utvecklingsarbetet leder till förbättringar jämfört med observation 1.
Utöver dessa två observationstillfällen kommer man att genomföra löpande lektionsobservationer.

      – Det övergripande syftet med kvalitetsarbetet är alltid att öka elevernas måluppfyllelse. För att nå detta är syftet att tillsammans utveckla undervisningen på ett systematiskt och strukturerat sätt, berättar Petter Enlund, Projekt- och utvecklingsledare på Pedagogik- och utvecklings-avdelningen, Kunskapsgymnasiet.

Den här terminen börjar arbetet med att:
1. Lektioner har spelats in på video. Dessa observerar rektorerna från de sju skolorna tillsammans med hjälp av verktyget BRAVOLesson för att diskutera och kalibrera hur man uppfattar vad som är kvalitet i de olika dimensionerna av god undervisning enligt Kunskapsgymnasiernas underlag för lektionsobservationer.
2. Alla rektorer och biträdande rektorer får egna konton och en introduktion till BRAVOLesson.
3. Under vecka 41 genomförs lektionsobservationer på varje skola.

Redan mot slutet av fredags-eftermiddagen V41 får alla rektorerna och Petter Enlund möjlighet att börja analysera statistiken i BRAVOLesson. Hur ser undervisningen ut på respektive skola? Hur ser den ut totalt?

      – Observationerna är tänkta att fungera som ett bra underlag för undervisningsutvecklande samtal på de egna skolorna, men också mellan skolors lärare och rektorer samt mellan lärare och lärare, säger Petter Enlund.

Nästa del om Kunskapsgymnasiernas systematiska arbete kommer att handla om insikter efter V41 och om deras underlag för observationerna – på vetenskaplig grund.

Vill ni också arbeta systematiskt? Ladda ner vår guide.

Detta är BRAVOLesson

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Del 8 av 10. Sex möjliga mål för det här läsåret och för kärnan i skolans kvalitetsarbete

Skolans systematiska kvalitetsarbete handlar bland annat om att skapa en struktur i undervisningsprocessen som över tid blir en delad kultur med normer och föreställningar – ”så här gör vi”. *  **
Det handlar om saker som planering, bedömning, analys och hur undervisningen genomförs. Det senare – fokus på bättre och bättre undervisning – anser många vara kärnan i skolans kvalitetsarbete. Hattie konstaterade att de 20 viktigaste sakerna för att förbättra elevernas lärande alla handlar om hur läraren tänker och gör i klassrummet. ***

Med det som bakgrund blir följande mål möjliga för läsåret 2019/2020 – trots alla utmaningar som skolan har i vardagen:

  • Att alla skolledare fokuserar på rollen som pedagogisk ledare – rättsgaranter för undervisningens kvalitet.
  • Att vår verksamhet är organiserad så att all personal har möjlighet att delta i kollegialt lärande och besöka varandra för att tillsammans löpande förbättra undervisningen. 
  • Att kärnan i skolans kvalitetsarbete har blivit systematiskt.
  • Att utvecklingen av undervisningen vilar på evidens och vetenskaplig grund kring dimensioner av god undervisning.
  • Att vi har rutiner för introduktion av nya lärare, vikarier och obehöriga lärare. 
  • Att vår statistik visar att undervisningen under läsåret har utvecklats inom flera viktiga dimensioner av god undervisning. 

Läs mer i vår guide om bakgrunden till de här målen och om hur man implementerar systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre. I guiden kan du även läsa om vilka mål som är möjliga för nästa läsår.

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”​ ​
Helen Timperley

LADDA NER VÅR GUIDE TILL SYSTEMATIK

 

* Jarl, Blossing och Andersson. 2017. Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur & Kultur.
** Sveriges Skolledarförbund. 2019. En ledande profession – Kärnan i vårt yrkeSkolledarförbundets hemsida.
*** Hattie, John. 2009. Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London – New York: Routledge. 

 

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90